Lasse

Vet ni en sak, jag har kommit på att jag föralltid kommer avguda
Lars Winnerbäck som en låtskrivare och artist men jag är inte så
värst fäst vid hans personlighet, alls faktiskt (det man har sett
av den dvs). Så kan det vara!


Ont på magen, hål i naveln

  Det har jag faktiskt, ett stort sår i hela naveln. Inte fasen vet jag hur det gick till, ställde mig i duschen igår morse och fy tusan vad det sved till. Skumt.
  Idag är en sådan där härlig slappdag. En dag när man får sova hur länge man vill (dvs till tio då hundarna väcker en), en dag då man tar allting som det kommer. En underbar dag.
  Har suttit och käkat av mina praliner såhär på förmiddagen och när Joakim kommer hem tror jag att jag slänger in en tvätt för att sedan åka ner på staden och byta lite kläder som inte riktigt passade, tjhi. Har paxat min syster ikväll och jag hoppas att vi kommer på något roligt att göra, hitt på nåt liksom.
  Usch vad jag har lagt på mig, har format till en liten ölmage. <3 ): Jag tror jag ska satsa på simning, det tror jag verkligen är min grej. Hade ju en period i mitt liv då jag var en riktig baddare (ha, ha) på att ta simmärken, ända tills det att jag nuddade botten då jag dök dvs. Så badkort ligger på min inköpslista tillsammans med körkort, betala tillbaka pengarna till Joakim, rockring, zumba fitness, virusskydd, piano, resa och bil. How I love to be arbetslös alltså.
  Nej nu ska jag nog släpa mig in i duschen och se till att dagen startar på riktigt.

Ursäkta ett väldigt splittrat och meningslöst inlägg. Love

juldag/annandag

  Joakims äckelinternet är totalstört, skrev tusen miljoner tecken och allt försvann när jag skulle spara. Okej, då börjar vi om igen...
  Vi tog oss till Erika i Värmbol trots allt och där var det mysigt. Sedan röjde vi lite hos kusin Bec innan Safiren. Safiren var ingenting att hurra för vill jag påstå. Det var trevligt att träffa gammalt folk de första minuterna men sedan gick det ganska snabbt utför. Tappade bort mina kvinnor dessutom så jag bestämde mig för att dra vidare till Statt och leta efter Pia. När jag skulle gå ut så hade jag en öl i handen och två vakter samt en översittargubbe kastade sig över mig. När jag förklarade för dem att de inte behövde skrika och dra i mig utan bara lugnt tala om för mig att man inte får ta med sig ölen ut så skrek de att de inte hade tid med mig och att de inte ville ha något bråk.
  Hela situationen var jävligt sjuk egentligen och när jag kom ut så hade jag tappat suget lite. Jag var också rätt chockad och ville prata med någon. Eftersom jag inte hade någon vän med mig så tog jag ett snack med en annan vakt som stod där ute och han sa faktiskt att de där kunde bete sig dåligt och att han visste att jag var lugn och trevlig efter vårat möte tidigare under kvällen. Då när jag skulle backa ut från kön, körde min moonwalk och halkade på en isfläck. Men han var inte dömande och otrevlig för det. Tack snälla, härliga vakt. Du är inte som de flesta andra vakter här i staden, de som tror sig behöva vara otrevliga för att inge respekt, de som tror sig vara några slags låtsaspoliser med makt värd guld, de som tror sig vara liiite bättre än alla andra.
  På världens halaste gata träffade jag sedan världens trevligaste Elie och han fick agera min stöttekäpp då jag hade skor utan några som helst räfflor som kunde rädda mig från att drutta omkull. Jag var en riktig Bambi och han var en liten räddare i nöden. Det slutade med att jag hänkade hem till honom för att snacka och mysa med fina (men något skraja) katter. Tack för att du räddade slutet av min kväll!
  Sedan fortsatte jag hemåt och det tog sin lilla tid vill jag lova. Halkade omkring i mina hala och något försmå skor i kylan, en riktig sådan. Blev lite skraj när en påtänd man dök upp bakom mig i sjukhusparken. Han sprang runt och skrek aggresivt efter någon Fredrik; - Fredrik, var fan är du, Fredrik?!
  Det var som alltid underbart att krypa ner hos den älskade och jag fick sova ända tills klockan slog sju då någon liten djävul började skotta utanför fönstret. Iväg till jobbet mer illamående, bakis och stressad än aldrig förr. Lite sent kom jag men Theresia är förlåtande. <3
  Grattade svärmor en kortis och nu sitter DH, Mattias och Magnus här och spelar spel med min Joakim. Jag ska strax bädda ner mig framför en film tror jag, med min påse Twist jag fick av Skokanonen i julklapp. Och snart är det dags för jobb igen, närmare bestämt om 15 timmar och 6 minuter. Vi seeees gott folk!

Ps. Fan vad jag har saknat dig Karin Anna Rebecka Karlsson.

Nu satsar vi allt på juldagskvällen

  Jahaaa då var det dags, hoppar snart in i duschen och sen är jag på g. Vet inte riktigt var jag kommer hamna ikväll ännu (beslutsångest?!) men det löser sig har jag sagt. En för-förkväll med mig själv nu. <3 Ses vi på Safiren..?


Pyssel och knåp

  Nu går det rätt nerför känner jag, stannar jag upp så tuppar jag av. Jag visste redan igår att den här stunden skulle komma, sov lite och dåligt och stressar ihjäl mig dag efter dag. En sak har jag kommit fram till i alla fall och det är att man inte ska sällskapa med någon av det manliga könet när man ska shoppa. Tog en längre runda med Martin igår och en kortare med Jimp idag. Allt blir mest bara förvirrat och i dessa juletider så är jag nog som mest effektiv i min shopping när jag får trycka in lurarna i öronen och bara plöja på. Nej, och sällskapa gör jag nog bättre och hellre på andra håll.
  Imorse var det upp tidigt och iväg till Lindan för att repa igenom låtarna en gång, sedan off to Lövåsen. Det gick helt okej och vi alla fick en varsin present, en väldigt fin tomte vill jag lova.
  Jag längtar så otroligt till imorgon, och i övermorgon. Det blir mamma, mormor och svärmor/far imorgon samt P.A.R.T.E.J. på fredag. Vi satsar på safiren men än så länge har jag inte en susning om var jag ska hålla till innan..? Har fått fyra bud nu, men vetetusan var jag tar vägen. Det är så träligt när alla ska ha fester och gettogethers samtidigt, man vill ju vara överallt helst. 
  Nej fan, nu kör vi igång med att koka julskinka, fixa tvätten, rosta blodpudding, slå in paket, skriva brev... Fortsättning följer på anslagstavlan i köket. Gaaah! Och ikväll kommer syskonen över på uppesittarkväll som Joakim har arrangerat, det blir spännande att se vad han har planerat ihop.

Kelly



Ibland är det läskigt hur mycket en låt kan speglas.
Ibland förstår man inte hur någon annan kan skrivit 
saker hämtade rätt ur ens eget inre.
Som du sa så kanske det är dags att öppna sig och
få ur sig skiten, men som jag sa, hur?

Because of you
Because of you I will never stray too far from the sidewalk.
Because of you I learned to play on the safe side so I don't get hurt.
Because of you I find it hard to trust not only me, but everyone around me.
Because of you I am afraid.
I watched you die, I heard you cry every night in your sleep.
I was so young you should have known better than to lean on me.
You never thought of anyone else, you just saw your pain.
And now I cry in the middle of the night for the same damn thing.

Behind these hazel eyes
Seems like just yesterday you were a part of me.
I used to stand so tall, I used to be so strong.
Your arms around me tight, everything, it felt so right.
Unbreakable, like nothin' could go wrong.
Now I can't breathe. Said, I can't sleep.
I'm barely hanging on.



Chokladtårta 23:25

Lovisa säger:
oj! läskigt tänkte just på dig och kommenterade din blogg
Sofia säger:
något gott då hoppas jag..? (:
Lovisa säger:
jag skrev att du är ful tjock och äcklig
faktiskt

Jag vet inte riktigt om jag känner att jag instämmer med det jag skrev i förra inlägget just nu.
Jo det gör jag, jag tycker om alla utom Lovisa Larsson för hon är lika ful, tjock och äcklig som jag men jag kan skylla på "graviditen". Vad har hon liksom?

Sitter och väntar på att chokladtårtan ska svalna så att jag, mina kära syskon och Joakim kan bulka (as they say at Nystrand's). Det blir chokladkaka, grädde och mandarinklyftor. Yum. Har kommit på världens bästa julklapp till en person men leveranstiden är på tok för lång, synd som faen.

Imorgon ska jag köpa julklappar, kan du/ni tjoa om du/ni ska till någon annan stad och panikköpa klappar och om jag/jag får följa med? Vore asa-schysst.


Oh boy, you make me feel so oh boy



  Nu låter jag som en viss annan person i den här bloggvärlden, lite halvt manodepressiv sådär. Men jag är så jäkla lycklig i själen, rakt igenom. Allt börjar ordna upp sig och den nära framtid jag förut fruktat ser plötsligt mycket ljusare ut. Jag känner mig ung, hoppfull och lycklig med en touch of längtan efter mina kära vänner. Ska bli så gött att träffa dem alla. Så den här låten tillägnar jag er alla (fast på olika vis)! Uppdaterar om en stund med lite pix från dagens äventyr hos grandma. <3 Håll det uppe!

Tjock tjej?

Nu blir det bråttom iväg, som vanligt.
Förresten, glömde berätta om en händelse på Netto igår.

Jag står vid frysdisken och på andra sidan står det en
kvinna. Plötsligt säger hon;

- De verkar inte ha någon lasagne här.
Jag tittar efter lite och säger;
- Nej det kanske de inte har..?
Tystnad följer, men när hon ska gå förbi mig
så säger hon;

- Väntar du barn?
Jag;
- Nej...
Hon;
- Nehe, oj. Det såg ut så...

Jag, som brukar vara hyfsat nöjd med min kropp i alla fall,
fick plötsligt en tankeställare...

Mjao

  Nyss hemkommen från Nystrands där vi fick smarriga varma mackor och trevligt sällskap. Jobbade på Jysk idag, där temperaturen på vintern pendlar mellan 12 och 13 grader. Kul att gå runt i skjorta där vet jag. Farmors sis Kristina tittade in en sväng, himla trevligt att prata lite med släkt och vänner på arbetstid.
  Jag och Joakim har suttit och kollat på hästar men nu ligger han vänd ifrån mig och tjurar för att jag inte tänker låta honom köpa en ardenner att skritta runt på i skogen "ibland". Han är för härlig. Nej men skämtosido så tror jag att jag kommer lyckas med att göra honom till en hästmänniska i framtiden, det ser ljust ut än så länge. 
  Så himla skönt, tack vare att jag diskuterade köld och hundar med en kund idag så inser jag nu att min hund inte alls ömmar på tassen hon gjorde illa i somras, hon fryser ju bara om fötterna. Hon har sina björnborgtrosor (hemmasydda löpskydd), sitt täcke (rock enligt grannen) och snart skor då? Nej, så långt ska vi väl inte gå.
  Nu kanske man borde slumra lite? Ska vara hos Lindan och öva julsånger imorgonbitti klockan tio. Efter det blir det en heldag med pyssel här hemma tror jag. Så himla skööönt.

Telenor mobilt bredband i hjärtat mitt

  Gud vad jag älskar bloggar alltså, man får ju snoka runt hur mycket man vill. Och nu kan jag göra det för nu har jag klurat ut hur det nya bredbandet fungerar, tror jag. Det fungerar ju nu i alla fall..? Idag ska jag pyssla en del hemma, sedan blir det rep hos Linda lus inför Lövåsen och sist men inte minst bio med Joakim. Kanske inte mitt val av film, men det är alltid mys att gå med killen. Och 3D herregud!
  Och jag, tillskillnad från typ alla andra, älskar att snön är här och ligger fin överallt. Det är mysigt, vackert och ljust. Aaah, I love it. Och så älskar jag julen, speciellt den här. Jag ska få träffa en massa nära och kära, äta god mat, parta, mysa och bara ha det gött. <3 Det är så himla kul att en massa saknade vänner kommer hem och hälsar på, en riktig höjdpunkt. Jag tror vi kör på jul hos pappa, mormor och Nystrand's. Sedan tar vi juldagen på Safiren och nyår hos Nystrands igen. Fungerar det månne? Jag har visserligen bjudit in mig själv till alla ställen men... äsch!
  Nu vet jag också vad jag ska pyssla med nästa år, hoppas innerligt att allt går som det ska nu! Jyskjobb imorgon all day long, det blir till att plugga reklamblad idag då.




Jag tror inte att någon någonsin kommer kunna förstå hur förälskad jag var i Taylor Hanson,
möjligtvis Anna Karlsson då. Jag ringde faktiskt henne en gång och samtalet lät ungefär såhär;
S: - Jag tror att Taylor tittar på mig genom affischen.
A: - Erhm, oookej..?

Jag var rolig när jag var ung.

Köld vare här!

  ... men jag tror jag gillar det. Luften är frisk, snön ligger kvar och klär man sig tillräckligt varmt så fryser man faktiskt inte ihjäl. Igår var det himla trevligt hos Miss L, jag älskar att impuls (nästan i alla fall) hälsa på hos mina vänner. Det blir oftast så himla mysigt. Jag blev bjuden på lite Bonde söker fru, prat, glögg och choklad. Me like. Älskar deras lägenhet förövrigt, det finns någon oförklarlig mysfaktor där jämt.
  Idag har jag hunnit med två besök hos studievägledaren och en tupplur. Inte tusan blev jag piggare av den inte, känner mig bara tröttare än innan. Idag är det torsdag och det betyder filmkväll med syskonen, det blir braa. Fan vad svårt det är med julklappar alltså, men jag har kommit fram till att man kanske inte behöver köpa personliga saker till alla, det räcker kanske att bara köpa fina presenter liksom?
  Nu vill jag ha ett stycket körkort och ett stycket badkort så att jag kan börja simma någon gång. Det vore perfekt att börja med det nu när Linda har ett och allt, så att man slipper pallra sig dit ensam. Vore schysst att umgås samtidigt som man gör lite nytta.


Cancermonstret finns runtomkring oss

  Cancermonstret har fått ett fast tag om min mormor. Jag hatar den sjukdomen, det gör jag verkligen. Jag hatar vad den gör med människor, främst mina nära och kära. Sattyget är elakartat också, som om det inte var nog liksom. Jag är inte så rädd för hur det ska sluta, antagligen eftersom jag har varit med och sett på när flera av mina nära har träffat cancermonstret och nu lever och mår bra. Det är som sagt bara processen som är skit. Nu får alla hålla tummarna för att det ska gå bra för min kära mormor på operationsbordet efter jul.

- God jul, mormor..?
Kräks
 

Hej mitt vinterland!

 


Den här låten hörde jag för typ tusen år sedan för första gången
på MTV i "Taking the stage" som jag förövrigt har lärt mig att älska
och följa. Men låten har tagit ett tag att vänja sig vid men efter att
ha hört den live på estet och nu funnen på en del bloggar så gillar jag
den allt mer. Mest -Bumbum delen. Hiiihi



Så, här har jag ännu en ledigheternas dag. Hrm, det var märkligt formulerat vill jag påstå. Jobbade heldag på skois igår och det var erhm, kul? Vi sålde för 30 lakan mer än vårat mål, men detta i en lokal där luftkonditioneringen var paj. Tro fasen att man var snurrig i huvudet vid stängning alltså. Stressade på morgonen med en massa inköp och skit, lunchen gick åt att handla och posta lönekuvert och efter stängning fick jag pulsa med cykel och packning genom hela (!) staden för att nå fram till konflikten som jag var tvungen att lösa. Det gick bra tror jag, så bra det kunde gå. Skönt det med, sedan får vi se vad som händer i framtiden. 
  Idag blir det lite bibliotekbesök, hmbesök, julklappsköp, brevskrivning (igen) och lite annat. Kvällen avslutas hos Lisa fisa, det blir mys. Jag behöver det känner jag.
  Fan vad man gnäller hela tiden utan att göra något åt det? Jag blir så himla trött på det men samtidigt så vet jag att man ibland befinner sig i "gropen" och då räcker inte alltid viljan till. Det har väl varit så för mig den senaste tiden men nu så! Tror seriöst att det har lite med snön att göra, den lyser upp och gör världen lite ljusare. Mentalt tål jag inte mörker, så är det bara.


Yao

Händerna skakar och pannan fuktas, hjärtat slår dubbla slag. Shit, tänk att man kan bli så nedrans nervös inför ett samtal sådär. Nu disk.

Slut på ett totalt irrelevant inlägg.

Varning!

Varning varning, här kommer ett deppinlägg så ni som tycker att andras olycka är pest och pina, just go?

Nu har jag haft några riktigt kämpiga dagar alltså. Det känns som att allt är skit, nästintill i alla fall. Vänskapsfronten känns skakig på många håll, jobbfronten förvirrande, framtidsfronten skrämmande och hundfronten otillräcklig. Just nu känns det där repet på vinden som en jävligt bra investering. Nej då, men livet leker inte just nu.

Det är inte det att jag går runt och avskyr allt, sprider mitt hat och planerar att dra ner folk i ett helvete (som vissa verkar tro?!). Jag har bara haft några jävligt dåliga dagar, precis som alla andra kan ha. Jag avskyr och blir så trött när allt händer på en och samma gång. Som det ser ut nu så har jag svårt att se framför mig hur jag ska ta mig upp till ytan igen. Men det gör man, varenda gång. Bara man inte ger upp, bara man hänger i.

Jag saknar vissa personer som har stått mig så otroligt nära men som nu lever på andra platser och/eller har andra liv nu. Och när man har dagar som dessa så är saknaden tärande på själen. Jag tror inte att personerna ifråga förstår hur mycket de betyder för mig och hur mycket jag skulle göra för att få ha dem i min vardag igen. Det gör nästan fysiskt ont...

Och så vill jag ge ett råd till alla mina vänner/bekanta. Känner ni att jag gör fel mot er någon gång så snälla säg till, annars har jag ingen chans att ändra mitt beteende. Annars kommer ni samla på er en massa obehag och sedan kommer jag få det kastat i ansiktet och det kommer jag inte lära mig något av för då kommer jag vara alldeles för sårad och överväldigad för att ta in det ni säger. Det känns som att många fungerar så nämligen, jag har befunnit mig i situationer som dessa ett flertal gånger. För ni ska veta att jag kan komma på mig själv i efterhand och inse att jag har betett mig fel, men då lovar jag att jag ber om ursäkt för jag har inga problem med min stolthet. Men ibland kanske jag inte ser att jag gjort något fel då vi alla är olika, eller så kanske det rentav bara är ett missförstånd. Snälla kom till mig med kritiken så kanske vi kan ha en öppen, fin och varaktig relation?

Puss

Vissa människor alltså...

Idag har jag jobbat och det gick bra bra micke micke bra. Nu är jag slut i huvudet efter full fart så nu går jag och Alva in och myser framför SATC i sovrummet medan grabbarna sköter sig i vardagsrummet. Imorgon är det jobb igen men det känns bra för jag ska jobba med fina människor, skööönt. Längtar till mötet med Monika på torsdag, iiih.

Varför vann inte Calle för i hilviti?!

Ljus i tunneln


Lite sned tjej


  Jag och Joakim har sedan säkert 1½ år tillbaka undrat över varför vår granne i villan bredvid flyttar sten hela tiden. Han verkar bygga på något i och utanför sin trädgård, men efter att ha byggt en stund så river han och börjar om på nytt. Mycket skumt är det och vi har diskuterat saken här många gånger. Tydligen för många gånger för nu har han börjat ge igen genom att hugga ved med en trubbig yxa varje morgon. Har vaknat vid åtta och halv nio i två dagar nu av hans eviga hackande och det är inga korta intervaller som han håller igång inte. Förstår ni hur mycket han måste ta i för att ljudet ska trängas in genom väggen till vårat sovrum och störa en Sofia som befinner sig i sin björnsömn. 
  Det blev sent igår, somnade vid tvåtiden någonstans. Detta trots att jag lovade mig själv att somna vid tiotiden, kul jul. Blev så jäkla uppspelt, exalterad och otålig när jag hittade något i utbildningsväg som skulle passa mig just nu och när Joakim började diskutera framtiden med mig. Aaah jag vill verkligen att den här planen ska kunna genomföras. Alla som känner mig vet att jag har otroligt(!) svårt att vänta på något gott, jag får alltid(!) vänta för länge.
  Nej nu ska jag städa, tvätta och plugga Jysk innan jag ska iväg till morsan på lite idol och kanske en bit mat..? Nej, jag gillar verkligen inte att snylta hos folk sådär men de lagar ju alltid så otroligt god mat. De får väl skylla sig lite själva då? Lördag, söndag blir det jobb fifan, känns sådär.
  Oh ni förstår inte hur mycket jag totalavgudar min fina hund. Det är så himla fint när man ligger i soffan med henne bredvid och plötsligt kråmar hon sig fram till mig bara för att lägga sitt varma huvud på mitt bröst och sin högra framtass på min mage. Det är så fint, hon värmer verkligen mitt kyliga hjärta.



Lite jätte charmig tjej

Grattis Pia Plutt



Den här bruden fyller många år idag, hela 21 stycken.
Jag tycker ni ska gratta henne ordentligt.
Gratulera Pia


Yoyoyoghurt

Passar på att göra lite smygreklam för papsis kusinis bandis.
Det är den där Johanna jag är släkt med, har man träffat min
farmor så förstod man det ändå. Det är konstigt att de är så sjukt lika ändå.
Uppdaterar mera senare, när jag har lugnat ner mig lite. Puss snyggon


Arbetslös måndag

  Nehepp, telefonen ringde aldrig så det blev en ledig dag för mig idag. Bara den börjar ringa snart igen så är det lungan. Hängde hos mamma med syskonen och snyltade mat av både Joakim och mams igår, det gillade vi. Var himla mys, det gick snabbt att vänja sig vid den nya lägenheten ändå. Into the pride is the shit.
  Ledighet idag betyder att jag ska guida mamma i butikerna här i staden på jakt efter den perfekta skjortan till hennes anställningsintervju. Jag har gått igenom samma grej en gång förut men då blev det en svindyr, snuskgrön kostym i halväckligt material. Nu är jag trots allt typ tio år äldre och säger inte ja till allt för att komma därifrån, så det ska nog gå bra. 
  Oooh jag vet precis vad jag vill göra den närmsta tiden nu. Jag vill helst av allt få en tjänst på Skokanonen, fixa körkortet, köpa bil med Joakim till våren, spara pengar till resa till våren -11, börja rida hos Carola igen och klura ut vad jag vill i framtiden. Det är det(!) jag vill ska hända inom det närmsta, det är Skokanonen det hänger på alltså. -And we all know, that's not gonna happen'. Fuck.
  Nu ska jag kasta mig ut med våra två bestar och sedan väntar sconesbak, te och film i soffan tror jag. Aaah, skönt!




Vi gick över treårsstrecket för en vecka sedan förresten.
Hurra hurra, vi lever och frodas än! Grattis till oss.

Dancing down the memory lane

Herrejösses säger jag bara! Kvällen/natten blev sprängfylld av en massa minnen som kastades i mitt ansikte, några behagliga men många det motsatta. Fy tusan alltså.

De tre musketörerna jag, Emelie och Amanda startade vår resa hos den sistnämnda. Det var en lugn och mysig start med guitarhero och en massa gamla barnsbenslåtar. Vi kom fram till att det är sjukt att man kan så många låtar utantill. Låtar som man inte har lyssnat till på typ tio år, inte har pluggat in, men ändå kan utan och innan. Coolt.

Sedan körde vi Statt, kvällens höjdpunkt kan man väl säga eftersom Emelie hade en fribiljett till mig. Jag menar, det blir så mycket roligare när det är gratis och man inte känner ett måste att ha skoj.

Men jag säger då det, helt sjuuukt så mycket "gammalt" folk det var överallt. Några som lyste upp mitt ansikte, men många som fick mig att vilja sjunka genom marken. Var jag än vände mig så fanns där någon sate som påminde om någon eller några insidenter i mitt förflutna.

Pia förresten, hon gör alltid kvällen roligare på Statt. Det finns ingen bättre partner att svinga sina lurviga i fuldansen med. Så otroligt skönt, men ack så varm man blir, trots ybertunn klädsel.

Fy tusan vilka as det finns i staden alltså, riktiga äckel som aldrig växer upp. Amanda blev antastad när vi lunkade hemåt, men hon kastade en sten och träffade så det var bra med det. Hade det varit mig det handlade om så hade jag kastat en betongklump, minst.

Well my friends, idag är det söndag och då är vi här. Och nu ska vi sjunga, nu ska vi sjunga, alla i kör! Nej men fasen, jag vet inte riktigt vad jag ska göra idag, hade planerat en dag med min löverbåy men han var visst redan paxad, synd.

I lördags


Tuta och kör!



Är man seg idag eller är man? Man märker ju att jag har stött på en och en annan fråga idag.
Här ovan ska jag gå in på facebook och frågar då datorn om lov, typ. Skriver i adressfältet;
facebook? -Bra Fia, bra.

Det konstigaste idag var en gubbe på jobbet som kallade sin fru för "min blivande änka", what the fuck is up with that?! Sedan sa han; "Det är ett nöje att göra affärer med dig, Sofia. Man får alltid ut så mycket". Snälla någon, tolka åt mig tack?

Det verkar bli utgång idag igen, craaazy. Emelie (eller Johanna?) skulle bjussa mig på en fribiljett till statt'et och jag är ju inte den som är den. Gratis är gott, och trevligt sällskap såklart. Skulle önska att jag hann titta in hos Pian lite också men det vete katten, de bor ju mil ifrån varandra. ÄSCH löser sig!

Workday

  Jag vill verkligen inte jobba idag, jag vill inte åka dit och känna mig så mycket sämre och dummare än mina kollegor. Fuck! Snälla ni, be för att den här dagen ska gå fort för mig..?

Puss i alla fall

Dagens bild

Världens fulaste bild på världens finaste Rampa Rampa


Another monday afternoon

Lägger ut lite bilder imorgon tror jag allt, det blev ett himla grått inlägg det här.

  Det här inlägget tror jag att jag skrev i måndags, men hann som vanligt inte avsluta så det har legat och jäst till sig i utkastmappen i några dagar.

Måndag
  Jaha, nu kanske man har lite tid över att uppdatera sidan som handlar mest om hur mitt liv ser ut. Shit vad jag har haft mycket att göra på sistone. Jobb på Jysk torsdag, fredag och lördag. Fest på lördagskvällen och sedan heldag hos svärföräldrarna på söndagen (underbart, slutade dock med att jag somnade på soffan och Jonas golv). Idag trodde jag att jag skulle pyssla hemma men icke då, halv tio ringde Skokanonen och ville ha in mig, men det var bara skönt. Jag trivs där och det är bra pengar, skulle göra mycket för att få gå på schema där vill jag lova! Men hur som helst, fick ett samtal imorse från ytterliga ett företag, tänker inte säga vilket men det är inom restaurang/service/handel typ. Strunt samma, jag ska i alla fall provjobba på onsdag och går det bra så får jag extraknäcka där i jul. Jag dööör! Folk säger att man inte kan få jobb, bullshit. Om några dagar kan jag ha tre jobb och ett fjärde på väg, inte dåligt vill jag lova. Peppar peppar förresten, än har jag inte skrivit på något. 
  Festen här i lördags blev himla bra, trots det faktum att många ställde in i sista minuten som vanligt. Det var bara goa brudar här, det gillar vi. Statt däremot var lite speciellt. Stod mest och garvade åt alla sjuka och konstiga människor som finns i den här staden. I lördags hade de proppat stället med katrineholms mest desperata killar, men det var kul! Det var inga envisa raggande killar, och så länge de kan ta en rygg som säger nej tack så är det lugnt, då är det bara att skratta och le. Men varför jag har så roligt åt dessa människor (ja jag är hemsk) det är för att de är så otroligt odiskreta och klumpiga, äsch det finns nog en charm i det enligt vissa.
  Jag är trött på att vara tillfällig och komma tvåa. Jag har kommit på att jag saknar en vän, en nära vän. Min mamma har alltid sagt att jag är en tjej som har många nära vänner, att jag inte är någon "bästis" och så kanske det var när jag var liten men under de senare åren av mitt liv så har jag haft någon/några få som har stått mig otroligt nära. Några/någon som jag kan berätta allt för, som finner stöd i att jag finns hos dem, som inte är tillfälliga och som jag inte hela tiden behöver oroa mig för att mista. Men jag har fan inte någon sådan längre och ibland känner jag att jag skulle behöva en. Nu missförstår säkert alla mina kära kära vänner som läser det här men snälla gör inte det. Tänk efter, alla ni har en "närmaste" och det är ju faktiskt inte jag. Jag kommer människor ofta, det gör jag. Men nu, som så många gånger förut så inser jag att de som står mig närmast, de personerna har inte mig närmast hjärtat. Aaah nu tror jag att ni förstår plötsligt, eller hur? De vänner jag har och som står mig närmast älskar jag av hela mitt hjärta och jag är inte deppig eller bitter, det hade bara varit ett jäkligt stort plus att ha en sådan i mitt liv, igen. Men trots det så har jag ingen som står mig så där snuskigt nära (förutom Joakim), någon som vet allt om mig och hur jag fungerar (och gillar det). Jag har haft det förut och jag behöver det igen. Man kan känna sig rätt vilsen utan ibland, mest ivägen och tjatig i andras ögon. Man kommer allt närmare en människa tills en dag då man överrumplas av att man har blivit ersatt än en gång. Äh the fuck, man kan inte få allt. Jag har ju som sagt världens mest underbara vänner i mitt liv just nu så det är väl dumt att klaga?

Torsdag
  Och var tusan tog veckan vägen? Har varit internetlös så jag har inte kunnat uppdatera alls. Frågan är om jag hade kunnat det ändå, har varit yberstressad sedan någon gång förra veckan. Fick som sagt mer jobb i måndags på skokanonen, sedan jobb på jysk tisdag, tvättade och städade hela(!) onsdagen och jysk idag torsdag. Har fått sedan vi hördes av sist (i måndags här uppe) ytterligare ett jobberbjudande men blev tvungen att tacka nej återigen, både det jag skulle provjobba på i onsdags och de som ringde igår handlade om vikariat och extrajobb och det har jag nog med just nu. Schemalagt arbete wanted.
  Nej men vad fan, nu ska jag ut med hundarna och Joakim. Sedan blir det Rädda Willy 3 för hela slanten, har glott på de två första de senaste dagarna. Wiiihu!
 


RSS 2.0